söndag 22 januari 2012

Håris

I går gav jag mig ut på årets första långpass.
Gav mig ut ganska tidigt på morgonen för att hinna med dagens övriga aktiviteter, dessutom skulle det komma snö på förmiddagen men den slapp jag alltså nu.
Det rullade på fint första halvan, sedan kom det ett kämpigt parti i mitten med ca 140 höjdmeter på några kilometer. Jag hittade aldrig någon rulltrappa så jag fick bita ihop och kämpa på.
Relativt trött kom jag hem efter 22 km med ett snittempo på 4:48min/km.
De här långpassen tror jag är oerhört viktiga att göra en gång i veckan. Jag känner direkt om det var ett tag sen, tröttheten kan komma rullande redan innan 20 km och då i lågt tempo...

En rolig sak som jag såg var den här döda grenen med håris. Såg en bild på fenomenet i tidningen bara för ett par dagar sedan och nu fick jag alltså se det live.




På kvällen var vi på ett trevligt cocktailparty med god mat och dryck i goda vänners lag, så där sprack väl hela veckans träning kan jag tänka. Men jag kommer igen, jag lovar.


4 kommentarer:

  1. Kul fenomen det där Håris.

    De här långpassen tar bra. Det räcker med 8-10 pass så är du på samma nivå som förra året (hoppas jag) :-).

    SvaraRadera
  2. Jo, det får bli lite bättre kontinuitet med långpassen, sen är jag på banan igen.

    SvaraRadera
  3. Känner du att det går för fort på långpassen? 4.48 är ett relativt högt tempo för att vara ett långpass.
    Jag kände själv på mina 20 km att 4.43 var i snabbaste laget ... svårt att hålla igen farten när man är själv i spåret

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Mikael.
      Jo det var kanske lite för snabbt, den andra anledningen till tröttheten beror nog på stigningen i mitten.
      Nästa långpass ska jag fokusera mer på att hålla ett lugnare tempo, det är ju trots allt tiden man är ute som är det viktiga.

      Radera