Idag sprang jag det första långpasset sedan Göteborg marathon för två veckor sedan.
Det var också det sista långpasset inför Borås 6-timmars. Jag höll ett tempo på strax över fem min/km vilket jag även skall försöka göra på sextimmars.
Det blev en liten paus efter 22 km där jag lånade ut min kropp till att bära kylskåp o frys åt en kompis, sedan bar det av igen.
Jag var lite frusen nu när solen började gå ner så jag fick öka tempot för att få upp lite värme. Ett mycket bra sätt att reglera värmen.
Efter nära 34 km var jag hemma igen, inte det minsta trött men lite frusen och hungrig.
Det ska nog gå bra på Borås 6-timmars, där får man ju en massa fin energi serverat efter varje varv. Idag blev det bara en snickers.
söndag 28 oktober 2012
lördag 27 oktober 2012
Kalas
Det har varit kalas i tre dagar nu. I torsdags fyllde grabben sex år så då var det lite familjekalas.
I går var det barnkalas så så blev huset invaderat av tolv halloweenutklädda småkillar.
Igår lyckades jag faktiskt klämma in ett snabbdistanspass där jag körde sub4-tempo i sex kilometer, var ett tag sedan jag sprang så snabbt. Det var skönt få upp pulsen rejält.
I dag har vi haft släktkalas o jag har vräkt i mig en massa mat o tårta.
Depåerna är nu alltså fyllda till bredden. Passar utmärkt när man har tänkt köra ett riktigt långt långpass i morgon.
I går var det barnkalas så så blev huset invaderat av tolv halloweenutklädda småkillar.
Igår lyckades jag faktiskt klämma in ett snabbdistanspass där jag körde sub4-tempo i sex kilometer, var ett tag sedan jag sprang så snabbt. Det var skönt få upp pulsen rejält.
I dag har vi haft släktkalas o jag har vräkt i mig en massa mat o tårta.
Depåerna är nu alltså fyllda till bredden. Passar utmärkt när man har tänkt köra ett riktigt långt långpass i morgon.
onsdag 24 oktober 2012
Fullt upp.
Det är fullt upp på dagarna nuförtiden så löpningen är svår att pussla in.
Ikväll blev det i alla fall ett hyggligt distanspass på 14 km.
Nu ska jag bara duscha, hoppa i säng o sova. I morgon ska vi smyga upp o sjunga för pojken som börjar bli stor o fyller sex år.
Hipp hipp hurraaaa!
Ikväll blev det i alla fall ett hyggligt distanspass på 14 km.
Nu ska jag bara duscha, hoppa i säng o sova. I morgon ska vi smyga upp o sjunga för pojken som börjar bli stor o fyller sex år.
Hipp hipp hurraaaa!
fredag 19 oktober 2012
Tuttvärk
Jodå, idag spänner det rejält i brösten efter onsdagens styrketräning.
Hustrun är gärna där o trycker i retas, medans jag skriker av smärta.
Idag, i andra halvan av oktober sprang jag ute med shorts och t-shirt även fast det regnade.
Rejält varmt för årstiden nu men det vänder säkert fort ska ni se.
Sprang lugnt o förståndigt även idag, runt sju kilometer fick räcka.
Nu blir det fredagsgodis i soffan.
God kväll!!
Hustrun är gärna där o trycker i retas, medans jag skriker av smärta.
Idag, i andra halvan av oktober sprang jag ute med shorts och t-shirt även fast det regnade.
Rejält varmt för årstiden nu men det vänder säkert fort ska ni se.
Sprang lugnt o förståndigt även idag, runt sju kilometer fick räcka.
Nu blir det fredagsgodis i soffan.
God kväll!!
torsdag 18 oktober 2012
Styrkefunderingar.
Ikväll tillbringade jag en timme på gymmet, inte i mitt vanliga rum där löpbandet står utan i rummet bredvid.
Där finns det nämligen sådana här grejer.
Det är säkert tio år sedan jag lyfte skrot senast så nu på viloveckan efter maran passar det bra.
Har lite funderingar på att gymträna en gång i veckan nu över vintern med fokus på bål och corestyrka.
Det kan vara bra för löpningen att bli lite stabilare i mellanregionerna.
Armar, bröst och axlar vill jag även bygga lite men där mest för att se lite snyggare ut naken.
Vi får se hur det blir med de här gymambitionerna men jag ska verkligen försöka ta mig lite tid till det.
tisdag 16 oktober 2012
Ooooops, blev det så långt...
Sprang i förmiddags för första gången efter lördagens kraftuttömmande lopp.
Jag tog det idag väldigt lugnt utan några försök att pressa upp tempot. Hade inte tänkt springa så långt som 14 km som det nu blev.
Det var helt enkelt för skönt att sluta springa så jag förlängde passet några gånger, från de planerade sex kilometer.
Jag kände av lite småskavanker men inget allvarligt.
Kan nämna att jag verkar spänna min högeraxel på något konstigt vis när jag springer snabbt och långt vilket jag gjorde i lördags. Kände inte av detta under maran men på lördagkvällen kände jag att det spände och smärtade lite grann.
Jag kanske får jobba lite med armföringen framöver.
Jag tog det idag väldigt lugnt utan några försök att pressa upp tempot. Hade inte tänkt springa så långt som 14 km som det nu blev.
Det var helt enkelt för skönt att sluta springa så jag förlängde passet några gånger, från de planerade sex kilometer.
Jag kände av lite småskavanker men inget allvarligt.
Kan nämna att jag verkar spänna min högeraxel på något konstigt vis när jag springer snabbt och långt vilket jag gjorde i lördags. Kände inte av detta under maran men på lördagkvällen kände jag att det spände och smärtade lite grann.
Jag kanske får jobba lite med armföringen framöver.
måndag 15 oktober 2012
Suger på den goda karamellen.
Benen är långt ifrån återställda efter maran i lördags, känner mig mest stel på baksida lår.
Det är i alla fall skönt att det är långt ifrån hur jag kände i benen efter Stockholm marathon, då kände jag mig stelopererad flera veckor efter loppet.
Den här veckan kommer bli en väldigt lugn vecka på löpfronten och om allt går som planerat drar jag igång löpningen på riktigt nästa vecka.
Nu hägrar ju 6-timmars den 10 november. Efter det loppet kan jag ta mig lite säsongsvila några veckor innan jag drar igång träningen inför nästa års mål. Jag börjar redan se fram emot framförallt Göteborgsvarvet där jag kommer göra en rejäl satsning.
Jag har inte sprungit en meter sedan lördags men jag planerar ett lugnt pass i morgon förmiddag, ska bli intressant att se hur benen reagerar på detta.
Jag suger fortfarande på den goda karamellen som heter sub3, den är riktigt fin kan jag lova.
Det är i alla fall skönt att det är långt ifrån hur jag kände i benen efter Stockholm marathon, då kände jag mig stelopererad flera veckor efter loppet.
Den här veckan kommer bli en väldigt lugn vecka på löpfronten och om allt går som planerat drar jag igång löpningen på riktigt nästa vecka.
Nu hägrar ju 6-timmars den 10 november. Efter det loppet kan jag ta mig lite säsongsvila några veckor innan jag drar igång träningen inför nästa års mål. Jag börjar redan se fram emot framförallt Göteborgsvarvet där jag kommer göra en rejäl satsning.
Jag har inte sprungit en meter sedan lördags men jag planerar ett lugnt pass i morgon förmiddag, ska bli intressant att se hur benen reagerar på detta.
Jag suger fortfarande på den goda karamellen som heter sub3, den är riktigt fin kan jag lova.
söndag 14 oktober 2012
Göteborg Marathon 2012
Den 13 oktober var det så dags för mig att springa mitt tredje marathonlopp. År 2011 sprang jag i Stockholm på tiden 3:09:47.
Den första Juni i år kom jag efter en helt otroligt tung sista mil in på tiden 3:05:33. Där missade jag mitt mål med över fem minuter men jag var ändå nöjd med tanke på de yttre förhållandena som rådde.
Så sent som i september skev Tobias i Staffans blogg att han tyckte jag skulle hänga med o springa Göteborg Marathon på under tre timmar. Det var liksom mitt även hans stora mål.
Jag annamade förslaget och anmälde mig ganska fort trots att jag inte tränat så mycket på de distanserna sedan maj i år.
Full fokus på maraträning tog vid. Långpass, och snabbdistanser liksom längre intervaller sprangs. Jag utförde riktigt fina pass och jag kunde nog tänka mig att det där med sub3 kanske skulle fixa sig den 13 oktober.
Så hade dagen kommit efter sedvanlig kolhydratladdning och nervositet.
Vi var tre stycken löpare som skulle åka ihop härifrån Borås till Slottskogen. Linda som skulle springa maran och Björn halvmara.
Väl på plats i Idrottens hus där nummerlapparna hämtades träffade jag även Tobias.
Vi värmde upp ett par minuter och kände lite på den svala västkustluften.
Det var runt sju grader och mulet, perfekt väder för löpare. Det kom inget regn men det var stundvis lite blåsigt utmed banan.
Banan var en vändpunktsbana som skulle springas två gånger. En helt spikrak och hyfsat plan gång/cykelväg. Inte mycket att titta på runt omkring så här vara det bara att mata på kilometer efter kilometer.
Nåväl, starten gick vid 11:00 och vi drog igång benen.
Första kilometern gick på 4:06 och sedan föll vi ganska snabbt in i rätt tempo.
Första femman gick på 20:41 benen kändes pigga o fina. Jag o Tobias höll precis samma tempo och stundtals kom vi in i andra småklungor som vi sprang ihop med en stund. Vi avancerade framåt hela tiden och benen bara rullade på och rullade på.
Andra femman gick på 20:43
Tredje femman 20:36
Fjärde femman 20:45
Så hade vi helt plötsligt sprungit halvmaran. 1:27:37 passerades den på och vi var flera minuter före i tidsplanderingen. Hade vi gått ut för hårt? Vet ej, men det kände otroligt bra så här långt.
Så rullade vi på och fortsatte med våra pigga ben.
Femte femman gick på 20:47 och den sjätte på 20:56. Nu kom vi till vändpunkten för sista gången så nu var det bara att springa de sista 12 kilometerna till mål. Ungefär här brukar marorna börja på riktigt, liksom idag.
När vi passerade 34 kilometer började benen kännas tunga och jag började få problem att hålla uppe farten. Tobias som dragit nu ett tag och hållit uppe tempot började sakta, sakta komma längre o längre ifrån mig.
Han ropade bak till mig o försökte peppa mig men benen ville inte.
Sjunde femman slutade nu på 21:22, alltså långsammare än plan. Nu var farten nere i 4:30 under 35-37 kilometern, men det skulle gå ännu lånsammare.
Precis under femtempo var de två nästkommande kilometer nere i och Tobias bedömmer jag var minuten före mig men jag såg honom hela tiden där framför mig.
Vid 39 kilometerspasseringen räknade jag lite på tiden och insåg att det här blir svårt att komma in under 3 timmar. Bet då helt enkelt ihop och sa till mina ben att öka farten, vet inte varifrån kraften kom ifrån men jag lurade benen på något sätt. Fyrtionde kilometern gick på finfina 4:30 och jag kom närmare och närmare Tobias.
Fyrtioförsta gick bra och hamnade på 4:31. Såg här att Tobias började få problem med farten. Jag kom ikapp och förbi honom när det var en kilometer kvar och försökte peppa honom.
Sista kilometern var det var plattan i botten som gällde och motorn kunde här dra upp tempot till helt otroliga 4:23.
Så fick jag tillslut komma i mål med en fin marginal till tre timmar. Officiella tiden blev 2:59:31 med en total placering på plats 12 av totalt 209 startande.
Stod där i målfållan och väntade in Tobias, skulle han nu klara sig innan ödesklockan slog tre timmar?
Jodå, inga som helt problem, med en hel sekunds marginal kom han in på den finfina tiden 2:59:59.
Jag är riktigt glad att jag lyckades vända det negativa vid trettionionde kilometern då farten var nere i nästintill joggtempo. Jag tog mig då i kragen och sket i all smärta och trötthet, och det gick att öka fast jag kanske inte trodde det. Jag är också glad att Tobias lyckades med utmaningen.
Jag fick också bra pepp längs med vägen av de man mötte. Linda och Björn mötte man ju några gånger.
Eva stod och hejade, skrek och peppade några kílometer från mål, där fick man också en massa energi, tack för det.
Även Linda lyckades med sitt mål idag. Hon kom in under fyra timmar på tiden 3:51:29.
Björn sprang sin första halvmara på tiden 1:41:12, där finns det potential inför nästa säsong.
Hela resultatlistan kan ni läsa här.
Nu är det stela ben och ett brett leende som gäller några dagar innan jag drar igång träningen igen för nya mål och utmaningar.
Den första Juni i år kom jag efter en helt otroligt tung sista mil in på tiden 3:05:33. Där missade jag mitt mål med över fem minuter men jag var ändå nöjd med tanke på de yttre förhållandena som rådde.
Så sent som i september skev Tobias i Staffans blogg att han tyckte jag skulle hänga med o springa Göteborg Marathon på under tre timmar. Det var liksom mitt även hans stora mål.
Jag annamade förslaget och anmälde mig ganska fort trots att jag inte tränat så mycket på de distanserna sedan maj i år.
Full fokus på maraträning tog vid. Långpass, och snabbdistanser liksom längre intervaller sprangs. Jag utförde riktigt fina pass och jag kunde nog tänka mig att det där med sub3 kanske skulle fixa sig den 13 oktober.
Så hade dagen kommit efter sedvanlig kolhydratladdning och nervositet.
Vi var tre stycken löpare som skulle åka ihop härifrån Borås till Slottskogen. Linda som skulle springa maran och Björn halvmara.
Väl på plats i Idrottens hus där nummerlapparna hämtades träffade jag även Tobias.
Vi värmde upp ett par minuter och kände lite på den svala västkustluften.
Det var runt sju grader och mulet, perfekt väder för löpare. Det kom inget regn men det var stundvis lite blåsigt utmed banan.
Banan var en vändpunktsbana som skulle springas två gånger. En helt spikrak och hyfsat plan gång/cykelväg. Inte mycket att titta på runt omkring så här vara det bara att mata på kilometer efter kilometer.
Nåväl, starten gick vid 11:00 och vi drog igång benen.
Första kilometern gick på 4:06 och sedan föll vi ganska snabbt in i rätt tempo.
Första femman gick på 20:41 benen kändes pigga o fina. Jag o Tobias höll precis samma tempo och stundtals kom vi in i andra småklungor som vi sprang ihop med en stund. Vi avancerade framåt hela tiden och benen bara rullade på och rullade på.
Andra femman gick på 20:43
Tredje femman 20:36
Fjärde femman 20:45
Så hade vi helt plötsligt sprungit halvmaran. 1:27:37 passerades den på och vi var flera minuter före i tidsplanderingen. Hade vi gått ut för hårt? Vet ej, men det kände otroligt bra så här långt.
Så rullade vi på och fortsatte med våra pigga ben.
Femte femman gick på 20:47 och den sjätte på 20:56. Nu kom vi till vändpunkten för sista gången så nu var det bara att springa de sista 12 kilometerna till mål. Ungefär här brukar marorna börja på riktigt, liksom idag.
När vi passerade 34 kilometer började benen kännas tunga och jag började få problem att hålla uppe farten. Tobias som dragit nu ett tag och hållit uppe tempot började sakta, sakta komma längre o längre ifrån mig.
Han ropade bak till mig o försökte peppa mig men benen ville inte.
Sjunde femman slutade nu på 21:22, alltså långsammare än plan. Nu var farten nere i 4:30 under 35-37 kilometern, men det skulle gå ännu lånsammare.
Precis under femtempo var de två nästkommande kilometer nere i och Tobias bedömmer jag var minuten före mig men jag såg honom hela tiden där framför mig.
Vid 39 kilometerspasseringen räknade jag lite på tiden och insåg att det här blir svårt att komma in under 3 timmar. Bet då helt enkelt ihop och sa till mina ben att öka farten, vet inte varifrån kraften kom ifrån men jag lurade benen på något sätt. Fyrtionde kilometern gick på finfina 4:30 och jag kom närmare och närmare Tobias.
Fyrtioförsta gick bra och hamnade på 4:31. Såg här att Tobias började få problem med farten. Jag kom ikapp och förbi honom när det var en kilometer kvar och försökte peppa honom.
Sista kilometern var det var plattan i botten som gällde och motorn kunde här dra upp tempot till helt otroliga 4:23.
Så fick jag tillslut komma i mål med en fin marginal till tre timmar. Officiella tiden blev 2:59:31 med en total placering på plats 12 av totalt 209 startande.
Stod där i målfållan och väntade in Tobias, skulle han nu klara sig innan ödesklockan slog tre timmar?
Jodå, inga som helt problem, med en hel sekunds marginal kom han in på den finfina tiden 2:59:59.
Jag är riktigt glad att jag lyckades vända det negativa vid trettionionde kilometern då farten var nere i nästintill joggtempo. Jag tog mig då i kragen och sket i all smärta och trötthet, och det gick att öka fast jag kanske inte trodde det. Jag är också glad att Tobias lyckades med utmaningen.
Jag fick också bra pepp längs med vägen av de man mötte. Linda och Björn mötte man ju några gånger.
Eva stod och hejade, skrek och peppade några kílometer från mål, där fick man också en massa energi, tack för det.
Även Linda lyckades med sitt mål idag. Hon kom in under fyra timmar på tiden 3:51:29.
Björn sprang sin första halvmara på tiden 1:41:12, där finns det potential inför nästa säsong.
Hela resultatlistan kan ni läsa här.
Nu är det stela ben och ett brett leende som gäller några dagar innan jag drar igång träningen igen för nya mål och utmaningar.
lördag 13 oktober 2012
fredag 12 oktober 2012
Dan före dan.
I morgon går starten för höstens stora event, Göteborg marathon.
Går nu omkring o småfixar lite med grejerna och småäter lite godis.
Har det allmänt gött med andra ord.
Åker ner med två kompisar, Linda ska springa maran och Björn ska springa halvmaran.
Väl nere vid starten i Slottskogen ska jag träffa Tobias som jag fått kontakt med via bloggsfären.
Vi ska göra ett gemensamt försök på sub3, det blir ju mycket lättare när man är två som kan peppa varandra. Visst ska vi lyckas med detta!
Klockan 11:00 går starten och då är det full fokus som gäller.
Går nu omkring o småfixar lite med grejerna och småäter lite godis.
Har det allmänt gött med andra ord.
Åker ner med två kompisar, Linda ska springa maran och Björn ska springa halvmaran.
Väl nere vid starten i Slottskogen ska jag träffa Tobias som jag fått kontakt med via bloggsfären.
Vi ska göra ett gemensamt försök på sub3, det blir ju mycket lättare när man är två som kan peppa varandra. Visst ska vi lyckas med detta!
Klockan 11:00 går starten och då är det full fokus som gäller.
torsdag 11 oktober 2012
Värker o smärtar lite här o var.
Smärtar det inte lite i höger knä?
Värker det inte lite i vänster hälsena?
Är inte pulsen ovanligt hög?
Det här är ju helt otroligt jobbigt, hur ska jag orka det här tempot hel mara?
Så här gick tankarna på dagens distanspass med några kilometer i maratempo.
Hade det varit för ett par år sedan jag kände så här hade jag blivit lite rädd och konfunderad.
I dag blev jag inte rädd och konfunderad, jag vet att jag alltid känner så här innan tävling.
Det ska helt enkelt vara så här.
Hade jag inte känt så här så hade jag kanske blivit lite orolig.
Nu ska jag slänga i mig lite pasta.
Värker det inte lite i vänster hälsena?
Är inte pulsen ovanligt hög?
Det här är ju helt otroligt jobbigt, hur ska jag orka det här tempot hel mara?
Så här gick tankarna på dagens distanspass med några kilometer i maratempo.
Hade det varit för ett par år sedan jag kände så här hade jag blivit lite rädd och konfunderad.
I dag blev jag inte rädd och konfunderad, jag vet att jag alltid känner så här innan tävling.
Det ska helt enkelt vara så här.
Hade jag inte känt så här så hade jag kanske blivit lite orolig.
Nu ska jag slänga i mig lite pasta.
tisdag 9 oktober 2012
Jag vill tävla!
Nu börjar den där "företävlingkänslan" komma krypande.
Det är en blandning av nervositet, spring i benen, förväntan, glädje och även viss ångest.
Jag vet att känslan kommer att öka och öka tills den helt plötsligt försvinner i samma ögonblick som det magiska startskottet går av.
Då övergår känslan istället till full fokus på de 42195 meterna.
Under loppet kommer också känslorna att förändras i samma takt som kilometermarkeringarna passeras.
De tre första milen brukar vara mycket glädje och pigga ben men även en och annan svacka som snabbt går över.
Den sista milen kan allt hända, smärtan i benen börjar komma krypande, tröttheten börjar ta överhand.
Man försöker koppla bort hjärnan och bara "mata" på men det är svårt att stänga ute hjärnan helt i det här läget.
Den sista kilometern brukar glädjen komma tillbaka för att sedan eskalera när man brutit mållinjen och då är tårarna inte långt borta.
Ser fram emot att springa mitt tredje marathonlopp på lördag och vad vore ett lopp utan alla känslor?
Det är en blandning av nervositet, spring i benen, förväntan, glädje och även viss ångest.
Jag vet att känslan kommer att öka och öka tills den helt plötsligt försvinner i samma ögonblick som det magiska startskottet går av.
Då övergår känslan istället till full fokus på de 42195 meterna.
Under loppet kommer också känslorna att förändras i samma takt som kilometermarkeringarna passeras.
De tre första milen brukar vara mycket glädje och pigga ben men även en och annan svacka som snabbt går över.
Den sista milen kan allt hända, smärtan i benen börjar komma krypande, tröttheten börjar ta överhand.
Man försöker koppla bort hjärnan och bara "mata" på men det är svårt att stänga ute hjärnan helt i det här läget.
Den sista kilometern brukar glädjen komma tillbaka för att sedan eskalera när man brutit mållinjen och då är tårarna inte långt borta.
Ser fram emot att springa mitt tredje marathonlopp på lördag och vad vore ett lopp utan alla känslor?
måndag 8 oktober 2012
Uppladdande vilovecka.
Helgen har i det stora hela präglats av jobb, tolvtimmarspass dagarna tre.
Jag har även hunnit med att träna lite. I fredags kväll sprang jag det sista tuffa passet innan maran som jag skrev om i föregående inlägg.
I lördags kväll sprang jag ett lättare distanspass på strax över milen. Det resulterade i att jag kom upp till 68 km för hela veckan, ganska mycket för att vara mig.
I går tog jag mig en välbehövlig vilodag från löpningen och umgicks lite med min kära familj istället för att umgås med pulsklocka, pannlampa och svettiga kalsonger.
Familjen har varit bortrest under helgen så det har inte funnits så mycket att göra än att just springa efter jobbet.
Den här veckan ska jag verkligen vila ut, passar bra att jag bara jobbar två dagar den här veckan.
Man blir ju inte bättre löpare sista veckan innan marathon men man kan ju alltid förbereda kroppen på bästa sätt. Därför kommer jag att försöka njuta av de sista passen och klämma in några kilometer i maratempo emellanåt. Skulle tro att jag springer två till tre gånger under veckan.
Hösten har nu kommit och i dag ser det verkligen fint ut där utanför fönstret. Färgade löv och fin blå himmel, det är nästan så att det spritter lite i springbenen.
Jag har ingen aning om vad det kommer bli för väder i Göteborg på lördag men en sak är säker, det blir i alla fall inte för varmt.
Det optimala för min del är nog runt tio grader, där presterar jag bäst.
På sommaren när termometern visar upp mot 25 grader kan det stundtals vara olidligt att springa. I övrigt, när jag inte springer älskar jag när det är varmt.
Jag har även hunnit med att träna lite. I fredags kväll sprang jag det sista tuffa passet innan maran som jag skrev om i föregående inlägg.
I lördags kväll sprang jag ett lättare distanspass på strax över milen. Det resulterade i att jag kom upp till 68 km för hela veckan, ganska mycket för att vara mig.
I går tog jag mig en välbehövlig vilodag från löpningen och umgicks lite med min kära familj istället för att umgås med pulsklocka, pannlampa och svettiga kalsonger.
Familjen har varit bortrest under helgen så det har inte funnits så mycket att göra än att just springa efter jobbet.
Den här veckan ska jag verkligen vila ut, passar bra att jag bara jobbar två dagar den här veckan.
Man blir ju inte bättre löpare sista veckan innan marathon men man kan ju alltid förbereda kroppen på bästa sätt. Därför kommer jag att försöka njuta av de sista passen och klämma in några kilometer i maratempo emellanåt. Skulle tro att jag springer två till tre gånger under veckan.
Hösten har nu kommit och i dag ser det verkligen fint ut där utanför fönstret. Färgade löv och fin blå himmel, det är nästan så att det spritter lite i springbenen.
Jag har ingen aning om vad det kommer bli för väder i Göteborg på lördag men en sak är säker, det blir i alla fall inte för varmt.
Det optimala för min del är nog runt tio grader, där presterar jag bäst.
På sommaren när termometern visar upp mot 25 grader kan det stundtals vara olidligt att springa. I övrigt, när jag inte springer älskar jag när det är varmt.
fredag 5 oktober 2012
Sista tuffa passet innan maran.
I kväll sprang jag det sista riktigt tunga passet innan maran om en vecka.
Hade filat på passet ett tag och idag provade jag det.
Det såg ut såhär, 5km@4:14 + 4x2000m@3:56 + 5km@4:12.
Alltså, efter någon km uppvärmning drog jag igång med 5 km i maratempo, därefter en minut vila följt av 4x2000 i halvmaratempo med även här en minuts vila mellan intervallerna. Sedan var det bara att springa hem mina 5 km i maratempo igen.
Totalt blev dagens pass 21 km.
Trodde innan att det skulle vara tuffare än vad det kändes i slutändan.
Nu ska jag trappa ner på löpningen inför maran, det blir i o för sig pass i maratempo även nästa vecka men inte fullt så maffiga som idag.
Det känns nu bra att sitta i soffan med köttsoppa o folköl.
Trevlig helg!
Hade filat på passet ett tag och idag provade jag det.
Det såg ut såhär, 5km@4:14 + 4x2000m@3:56 + 5km@4:12.
Alltså, efter någon km uppvärmning drog jag igång med 5 km i maratempo, därefter en minut vila följt av 4x2000 i halvmaratempo med även här en minuts vila mellan intervallerna. Sedan var det bara att springa hem mina 5 km i maratempo igen.
Totalt blev dagens pass 21 km.
Trodde innan att det skulle vara tuffare än vad det kändes i slutändan.
Nu ska jag trappa ner på löpningen inför maran, det blir i o för sig pass i maratempo även nästa vecka men inte fullt så maffiga som idag.
Det känns nu bra att sitta i soffan med köttsoppa o folköl.
Trevlig helg!
onsdag 3 oktober 2012
Blöta stigar.
Veckans träning fortsätter enligt plan.
Igår blev det ett helt vanligt distanspass på löpbandet. Malde på i 50 minuter i runt 4:30-tempo.
Idag var det däremot lite mer stimulerande löpning. Valde att springa lite terräng på småstigarna i skogen. Det har ju regnat ett tag nu så det var lite blött och halt på stenar och rötter, vågade därför inte släppa på för fullt. Det vore ju inte speciellt roligt att vricka foten nu.
Däremot tog jag i lite extra i uppförlöpen där pumpen fick sig en rejäl omgång.
Igår blev det ett helt vanligt distanspass på löpbandet. Malde på i 50 minuter i runt 4:30-tempo.
Idag var det däremot lite mer stimulerande löpning. Valde att springa lite terräng på småstigarna i skogen. Det har ju regnat ett tag nu så det var lite blött och halt på stenar och rötter, vågade därför inte släppa på för fullt. Det vore ju inte speciellt roligt att vricka foten nu.
Däremot tog jag i lite extra i uppförlöpen där pumpen fick sig en rejäl omgång.
tisdag 2 oktober 2012
Känslan av att flyga...
Igår hade jag planerat att springa 10 km i maratempo.
Jag sprang aldrig över huvud taget.
Istället var jag ute o flög, jag flög fram en liten bit ovanför asfalten.
Jag flög inte i 10 km utan jag flög fram 16 km en liten bit ovanför asfalten.
Jag flög inte 16 km i 4:15-tempo utan jag flög 16 km i 4:07-tempo en liten bit ovanför asfalten.
Det var en helt otroligt skön känsla att fullkomligt flyga fram utan att känna någon som helst ansträngning eller utmattning.
Benen, lungorna, hjärtat, blodådrorna, musklerna, hjärnan, fötterna, skorna och varenda liten fiber av kroppen fullkomligt dansade över asfalten igår.
Ojojoj vilken känsla.....
Jag sprang aldrig över huvud taget.
Istället var jag ute o flög, jag flög fram en liten bit ovanför asfalten.
Jag flög inte i 10 km utan jag flög fram 16 km en liten bit ovanför asfalten.
Jag flög inte 16 km i 4:15-tempo utan jag flög 16 km i 4:07-tempo en liten bit ovanför asfalten.
Det var en helt otroligt skön känsla att fullkomligt flyga fram utan att känna någon som helst ansträngning eller utmattning.
Benen, lungorna, hjärtat, blodådrorna, musklerna, hjärnan, fötterna, skorna och varenda liten fiber av kroppen fullkomligt dansade över asfalten igår.
Ojojoj vilken känsla.....
måndag 1 oktober 2012
Formtoppning inför marathon.
Om mindre än två veckor ska jag springa mitt livs tredje marathonlopp. Jag har inte förberett mig lika länga som för de två första, då jag bestämde mig väldigt sent för att springa Göteborg marathon.
Långpassen har det inte blivit mycket av men jag skall ändå försöka göra det bästa av situationen.
Här följer en liten tillbakablick på förberedelserna inför mina två första lopp.
De två veckorna innan Stockholm marathon 2011 såg ut så här.
Lördag: Kort backe x 5 + Lätt distans. (9,91 km)
Söndag: Långpass med maratempo andra halvan. (26:13 km)
Måndag: Vila
Tisdag: Intervall 6x400. (8,77 km)
Onsdag: Vila
Torsdag: Snabbdistans - maratempo. (7,42 km)
Fredag: Vila
Lördag: Göteborgsvarvet 1:25:43
Söndag: Återhämtningsjogg (3 km)
Måndag: Vila
Tisdag: Distanslöpning med 4 km i maratempo. (8,10 km)
Onsdag: Vila
Torsdag: Snabbdistans - maratempo. (7:52 km)
Fredag: Vila
Lördag: Stockholm marathon 3:09:47
Som ni ser så sprang jag Göteborgsvarvet bara en vecka innan maran, kanske inte optimalt men det var en bra genomkörare och formtest. Dessutom var det ypperligt bra för självförtroendet.
Det blev några pass i maratempo men inte så långa och sista veckan skar jag ner på mängden rejält.
De två veckorna innan Stockholm marathon 2012 såg ut så här.
Lördag: Vila
Söndag: Vila
Måndag: Långpass (29 km)
Tisdag: Snabbdistans 10 km 4:04 min/km. Plus upp och nerjogg.
Onsdag: Vila
Torsdag: Vila
Fredag: Medelhård distans. (9,55 km)
Lördag: MTB-cykeltävling. 27,5 km
Söndag: Vila
Måndag: Vila
Tisdag: Vila
Onsdag: Intervall 3x400+3x200. 7,5 km
Torsdag: Vila
Fredag: Lätt distans. (5,36 km)
Lördag: Stockholm Marathon 3:05:33
Jag klämde in en MTB-täving helgen innan, vet inte vad detta gjorde för formen men skoj var det i alla fall att cykla. Det blev mycket vila bägge veckorna och faktiskt inget pass i maratempo, däremot körde jag ett snabbare pass tisdagen två veckor innan.
Nu till planeringen av Göteborg Marathon.
Den första av de här två veckorna kommer se ut i stort så här.
Jag skall försöka springa ett par lite längre pass i maratempo eller marginellt snabbare, jag måste trimma in kroppen i det tempot och jag vill känna att det flyter på fint i benen hyfsat smärtfritt.
Jag planerar dessutom ett pass med lite längre intervaller (1500m-2000m). Jag kommer inte gå för max utan ligga runt fyratempo.
Eventuellt kör jag även ett terrängpass då jag tycker att det ger bra klipp och styrka i benen.
Däremellan trycker jag in ett par lätta pass.
Jag planerar att ha en fortsatt (för mig) hög mängd på upp till 70 km den här veckan.
Jag ska inte springa, eller för den delen cykla någon tävling.
Sista veckan ska jag hämta hem formtoppen och i stort sett bara köra kortare pass kring maratempo.
Jag tar gärna emot tankar och reflektioner kring det här upplägget.
Långpassen har det inte blivit mycket av men jag skall ändå försöka göra det bästa av situationen.
Här följer en liten tillbakablick på förberedelserna inför mina två första lopp.
De två veckorna innan Stockholm marathon 2011 såg ut så här.
Lördag: Kort backe x 5 + Lätt distans. (9,91 km)
Söndag: Långpass med maratempo andra halvan. (26:13 km)
Måndag: Vila
Tisdag: Intervall 6x400. (8,77 km)
Onsdag: Vila
Torsdag: Snabbdistans - maratempo. (7,42 km)
Fredag: Vila
Lördag: Göteborgsvarvet 1:25:43
Söndag: Återhämtningsjogg (3 km)
Måndag: Vila
Tisdag: Distanslöpning med 4 km i maratempo. (8,10 km)
Onsdag: Vila
Torsdag: Snabbdistans - maratempo. (7:52 km)
Fredag: Vila
Lördag: Stockholm marathon 3:09:47
Som ni ser så sprang jag Göteborgsvarvet bara en vecka innan maran, kanske inte optimalt men det var en bra genomkörare och formtest. Dessutom var det ypperligt bra för självförtroendet.
Det blev några pass i maratempo men inte så långa och sista veckan skar jag ner på mängden rejält.
De två veckorna innan Stockholm marathon 2012 såg ut så här.
Lördag: Vila
Söndag: Vila
Måndag: Långpass (29 km)
Tisdag: Snabbdistans 10 km 4:04 min/km. Plus upp och nerjogg.
Onsdag: Vila
Torsdag: Vila
Fredag: Medelhård distans. (9,55 km)
Lördag: MTB-cykeltävling. 27,5 km
Söndag: Vila
Måndag: Vila
Tisdag: Vila
Onsdag: Intervall 3x400+3x200. 7,5 km
Torsdag: Vila
Fredag: Lätt distans. (5,36 km)
Lördag: Stockholm Marathon 3:05:33
Jag klämde in en MTB-täving helgen innan, vet inte vad detta gjorde för formen men skoj var det i alla fall att cykla. Det blev mycket vila bägge veckorna och faktiskt inget pass i maratempo, däremot körde jag ett snabbare pass tisdagen två veckor innan.
Nu till planeringen av Göteborg Marathon.
Den första av de här två veckorna kommer se ut i stort så här.
Jag skall försöka springa ett par lite längre pass i maratempo eller marginellt snabbare, jag måste trimma in kroppen i det tempot och jag vill känna att det flyter på fint i benen hyfsat smärtfritt.
Jag planerar dessutom ett pass med lite längre intervaller (1500m-2000m). Jag kommer inte gå för max utan ligga runt fyratempo.
Eventuellt kör jag även ett terrängpass då jag tycker att det ger bra klipp och styrka i benen.
Däremellan trycker jag in ett par lätta pass.
Jag planerar att ha en fortsatt (för mig) hög mängd på upp till 70 km den här veckan.
Jag ska inte springa, eller för den delen cykla någon tävling.
Sista veckan ska jag hämta hem formtoppen och i stort sett bara köra kortare pass kring maratempo.
Jag tar gärna emot tankar och reflektioner kring det här upplägget.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)