söndag 13 maj 2012

Göteborgsvarvet 2012

Varvet skulle åter springas, nu för tredje gången.
2010 när jag började min "löparkariär" kom jag i mål på tiden 1:46:27 efter några månaders träning.
Förra året kom jag in på 1:25:43 med ganska mycket träning i bagaget.  Hur skulle det nu gå i år med ungefär samma träningsmängd som förra året.

På morgonen åkte i alla fall hela familjen iväg till Göteborg.
Vädret var lite oroande. Skulle det regna och blåsa? Vilka kläder skulle man nu ha på sig?
Det blev som tur var uppehåll men vindarna var lite busiga.

Parkerade bilen som vanlig ute på Åby och tog bussen in till starten där nummerlappen hämtades ut smidigt.
Efter lite toabesök, pepp från familjen och uppvärmning ställde jag mig i startled 1.
Klädvalet blev line och korta tights. Hade även mössa på mig för att inte tappa värmen när man står i startfållan. Langade sedan den till min fru som stod några hundra meter efter start.

Halv ett gick startskottet och jag rullade iväg.
Jag lät mig inte dras med i startrushen utan höll mig till min planerade fart. Planen var att ligga och snitta runt 3:54-tempo.
Det kändes lätt och fint genom slottsskogen, Säldammsbacken kändes inte heller som något större hinder.
Sprang genom Majorna och efter fem kilometer precis innan Älvsborgsbron stod klockan på 19:33.
Älvsborgsbron kändes extra tung i år, inte nog med uppförsbacken så kom vinden rätt framifrån.
Nåväl, jag stretade på och snart var man uppe och fick en fin belöning i form av nedförsbacke.

Det hände väl inte sådär speciellt mycket på Hisingensidan. Tiokilometersmarkeringen sprang jag förbi på 38:53, min hittills näst snabbaste mil för övrigt.

Så sprang vi i alla fall över Götaälvbron och här någonstans fem-sex kilometer från mål började det kännas tungt.
Skönt med all publik som står utmed banan som ger en pepp och energi utan dem hade jag inte kunnat hålla farten uppe i slutet.

Jag bet ihop de sista kilometerna genom centrala Göteborg med Avenyn som huvudstråk. Det känns hela tiden som att det går uppför i slutet. Med slitna ben tog jag den den fjärde femkilometern på 20:01 och den andra milen på 39:29.

Målet tornade upp sig och jag fick extra energi i upploppet när familjen stod och hejade på.
Kom i mål inne på Slottskogsvallen på tiden 1:22:37. Jag sänkte mitt PB på varvet från förra året med över tre minuter.
Jag trodde nog att det skulle gå bra så jag körde en liten chansning och startade i ganska högt tempo, det gick vägen så jag är riktigt nöjd.

Efter varvet for vi direkt hem igen och stack iväg på 40-årsfest.
Är sliten idag och det beror inte på varvet.










6 kommentarer:

  1. Underbart stort grattis och bästa heja-skylten :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Eva.
      Jodå, bästa heja-skylten och bästa ungarna =)

      Radera
  2. Suveränt! Stort grattis!

    Nu har jag ett tidsmål att kämpa mot :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Mikael.
      Kämpa på, du tar det snart =)

      Radera