söndag 20 oktober 2013

Ingen sexmilahelg.

Den här helgen blev det inge sexmilahelg som den förra helgen. Däremot blev det vila både på fredagen och lördagen.
Med två dagars vila i bagaget stack jag idag väg på ett långpass o ganska grådassigt väder. Det var bara att peta in lurarna i öronen och mata kilometer.
Sprang lite nya oupptäckta vägar, spännande. Jag sprang även några varv runt Ramnasjön där Borås 6-timmars ska avgöras om några veckor, det är väl bara att försöka ställa in sig mentalt på att det blir ett tufft lopp.
Efter lite desperat letande efter en lämplig buske att sätta mig bakom bar det av hemåt igen.
31 kilometer blev det idag och det får väl vara godkänt även om jag kanske borde springa lite längre för att förbereda kroppen inför 6-timmars.

 
 
På bilden nedan ser ni min högervad efter dagens pass. Det kanske inte framgår så bra på bilden men jag har en benägenhet att stöta till högervaden med min vänsterfot när jag springer. Ni ser att det är lite rött i mitten av vaden.
Det har aldrig börjat blöda och så men det gör ju löpsteget ineffektivt. Jag har faktiskt ingen aning om hur jag ska träna bort det här. Har ni några tips och idéer?
 
 

6 kommentarer:

  1. Jag har läst om det där men kommer inte riktigt ihåg. Det kanske var så att det orsakades av ett svagt höftparti. Jag har för mig, det men är inte helt säker. Någon annan kanske vet bättre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Höften säger du Lennart. Kanske kan stämma, kanske går att hitta på nätet. Får kika lite. tack för tipset.

      Radera
  2. Bra och rejält långpass. 31km är en bra runda... Trist bara med vaderna, jag har ingen aning vad det kan vara som orsaker det. Det är väl ingen bra lösning att karva bort lite ben/muskler från benet ;-)

    Hur tänker du kring 6-timmars. Samma upplägg på loppet som förra året eller tänker du gå ut hårdare?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tar fram hyveln direkt =)
      Har alltid varit såhär och lider inte av det så jag tycker inte att det är något större problem. Men kan man träna bort det vore det ju bra men det kräver nog en del att träna bort.
      Förra året gick jag ut i runt femtempo, det höll i strax över fyra timmar och 50km. Sedan gick det betydligt långsammare med gångpauser. Snittempot förra året slutade på 5:30
      På ett sett kanske jag skulle våga gå ut lite hårdare i år för väggen kommer man tids nog ändå till. Det känns ganska bekvämt att ligga strax under 4:40-tempo så det är ju en tanke.
      Å andra sidan kanske jag skulle ta det lugnt i början för att inte gå i väggen så tidigt, då skulle jag nog ligga i 5:00-tempo.
      Ett tredje lite mer vågat och kul upplägg är att lägga sig i maratempo från start och köra en snabb mara och sedan ta sig igenom de resterande tre timmarna på bästa sätt.
      Får se hur det blir, inget beslut är taget.

      Radera
  3. He, he,... köra mara-tempo på 6-timmars och sen bita ihop och få ihop de mil det går på återstående tid verkar skoj (för oss som följer dig....). Är dock inte helt säker på att det blir lika skoj för dig...

    Med tanke på din form skulle jag helt klart satsat på lite fortare öppning än förra året - dvs. alt 2. 4.40-fart kommer du nog fixa ganska länge och sen bita ihop. För mig (som aldrig gjort längre än maran, än....) så låter det som ett svenskt lagom alternativ :-))

    SvaraRadera
  4. Som Lennart skriver så beror det på bristande bålstyrka/svaghet i höften vilket gör att den tippar inåt och då tippar knä och underben. Jag kan inte mera i detalj men det borde gå att hitta på nätet.

    SvaraRadera