Smärtar det inte lite i höger knä?
Värker det inte lite i vänster hälsena?
Är inte pulsen ovanligt hög?
Det här är ju helt otroligt jobbigt, hur ska jag orka det här tempot hel mara?
Så här gick tankarna på dagens distanspass med några kilometer i maratempo.
Hade det varit för ett par år sedan jag kände så här hade jag blivit lite rädd och konfunderad.
I dag blev jag inte rädd och konfunderad, jag vet att jag alltid känner så här innan tävling.
Det ska helt enkelt vara så här.
Hade jag inte känt så här så hade jag kanske blivit lite orolig.
Nu ska jag slänga i mig lite pasta.
Ja, känner man efter så har man alltid ont någonstans. Vi nutidsmänniskor borde lära av äldre generationer innan det fanns bedövningsmedel och värktabletter. De fick försöka att inte tänka på att de hade ont. Tänka bort det helt enkelt. Lycka till på maran!
SvaraRadera