Fågelvägen till häglaredsmasten.

I morse smög jag iväg innan övriga familjen hade vaknat, klarblå himmel och fin skön luft, ca 15 grader.
Hade letat fram en gammal kompass och tog ut riktningen mot Häglaredsmasten som tornade upp sig i fjärran.

Ja, det var blött. Ja, det var snårigt. Ja, det var backigt. Ja det var jävligt. Men det var också riktigt riktigt skönt att bara plöja genom helt obanad terräng likt en vilde på flykt. 

Masten växte och blev större för varje steg jag tog.

Till slut var jag så nära så jag kunde se den hela tiden och behövde inte springa efter min kompass. Vips så var jag helt plötsligt framme vid mitt mål. 

Slappade lite där under den 332 meter höga pinnen, käkade lite russin och drack lite granna. Sedan bar det av hemåt igen. 

Lite bättre vägar nu med asfalt under sulorna. Speedade upp farten så de sju kilometerna hem gick nu i 4:20-tempo. 

De 3,4 km till masten hade gått i 10-tempo i den snåriga skogen. Jag lyckades ganska bra med dagens projekt att följa fågelvägen vilket hade inneburit 3,14 km, jag sprang alltså bara 260 meter för långt!

Onsdagens löppass