Sliten

Jepp, sliten är man. Men det är inte för att jag har sprungit, för det har jag inte gjort sedan fredags.
Har tillbringat helgen tillsammans med familjen på Astrid Lindgrens värld, var en riktig höjdare. Kan verkligen rekommendera ett besök dit.
Men det tar ju på krafterna men det var det värt.

Lite tankar inför Lidingö.

Får ta och uppdatera bloggen också, det var några dagar sedan.. 
Är nu inne i en träningsperiod där jag mestadels springer helt vanliga distanspass i varierande tempo och längd. Många av distanspassen går i kuperad terräng vilket skall stärka min tålighet inför Lidingöloppet.
Intervallpassen lyser med sin frånvaro men jag har tänkt köra igång med backintervaller nästa vecka, jag har några bra upplägg i bakhuvudet. Terrängintervaller kommer också att ingå i min uppladdning inför Lidingö men det får vänta.
Den här veckan fick jag till ett riktigt fint distanspass på en ganska kuperad runda på 18 km. Underlaget var mestadels grusväg men näven med inslag av stigar.
Benen var verkligen med på noterna och jag kände mig outtröttlig fast medeltempot gick ner till 4:15 min/km.
Helt underbart, det är så här löpning skall vara.

Ymers terrängtia.

I kväll när vi kom hem från midsommarhelgen gav jag mig ut på ett sent långpass. Det blev en transportlöpning på ca sju kilometer upp till Ymergården. På vintern kan man här åka skidor på konstsnö vilket lockar skidåkare från när och fjärran. Jag kommer antagligen slipa på min Vasaloppsform här i vinter.
Vid Ymergården finns det många löpspår att välja på. Jag valde terrängtian, det är en tuff runda med väldigt kuperad banrofil. Underlaget är mestadels liten skogsstig med rötter och stenar. Jag har sprungit den några gånger innan men aldrig sprungit helt rätt, det är bra markerat i början men mot slutet är det lite sämre.
Jag lyckades inte springa rätt idag heller, tappade bort mig efter ca sju kilometer. Men nästa gång kanske jag lyckas, då jäklar..
Jag fick straffa mig själv med en fartökning på transportlöpningen hem istället.
När klockan slått elva på söndagkvällen kom jag hem efter 23,5 löpta kilometer i mycket varierad terräng och kupering.

Idag hände det också något annat som är väldigt stort... Min lilla treåriga dotter lärde sig att cykla. Helt utan hjälpmedel som stödhjul och hjälpande händer.

Sol, vind och vatten.

Igår när vi var på väg till midsommarfirandet blev jag avsläppt ur bilen mitt ute på slätten. Så det vara bara att börja o springa.  Värmen var inte snäll, tryckande värme och mitt på dagen kombinerat med noll skugga. 

Min planerade femton kilometers snabbdistans förkortades till åtta kilometer, det kunde ju vara dumt att få en värmekollaps precis innan midsommarfesten. 

Jag är ändå nöjd med att jag härdade ut så länge. 

På kvällen blev det ett traditionsenligt midsommarfirande med dans runt stången, sill, potatis, god dryck, balvagnsåkande, och trevligt sällskap kombinerat med både sol och regn. 

Pigg som en lärka blev det idag ett tio kilometers distanspass tillsammans med svåger och två hundar. Detta i betydligt svalare väder än igår, dock lite blåsigt. Härlig löpning kort sagt. 

Trevlig midsommar

Nu är det midsommar o fest och jag vill önska alla en trevlig midsommar. 

Lite löpning ska nog hinnas med mellan nubbar, dans och blomster. 

Vem är det som glor på mig?

Idag drog jag igång träningen igen efter mitt lilla uppehåll, visst är jag lite förkyld fortfarande men jag kan ju inte vila hela livet bara för lite snorsnuva. 

Dagens runda blev också som en avspark för Lidingöloppsträningen så jag körde därför ett ganska tufft distanspass på kuperade grusvägar och stigar. 

Jag sulade på i bra tempo redan från början och försökte mata på lite extra i uppförsbackarna. 

Sliten oi svettig tog jag höger på en mindre grusväg där jag inte sprungit innan, rätt som det var så tog den tvärt slut. Men skam den som ger sig, bara att fortsätta rätt ut i skogen över stock o sten....

Precis när jag trodde att jag sprungit vilse stannade jag plötsligt upp o tittade ner år höger. Vad får jag se där ett tiotal meter liggandes gloende på mig? Jo en rådjursbock, han undrade väl vad jag gjorde där ute i skogen. 

Jag fortsatte i alla fall vidare lite vilsen i skogen o till slut kom jag ut på den väg som jag trodde att jag skulle komma ut på. 

Bara att trycka på gasen o springa vidare. 

Efter tretton kilometers lustfylld fartlöpning drog jag ner på tempot o joggade ner dem sista kilometerna hem. 

Nya mål

Den här veckan har präglats av löpvila och förkylning. Perfekt att förkylningen kom nu när jag ändå hade planerat att ta en lugn vecka så här efter mara och andra tävlingar.
Sprang i tisdags och efter det har jag inte sprungit en meter, förkylningen tror jag försvinner snart så jag planerar ett pass på måndag.

Har funderat lite på framtida mål och utmaningar, jag behöver verkligen ha ett mål för att motivera mig. Stockholm marathon 2014 är redan anmält o klart, likaså Göteborgsvarvet 2014 men dessa två lopp är lite för långt fram i tiden.
Göteborg marathon alternativt halvmara har varit en tanke, även Växjö marathon. Bägge i oktober. Kanske lägger in en anmälan dit framöver. Jag har ju nya mål i sikte både på mara och halvmara-distanserna.
Borås 6-timmars kommer jag definitivt springa igen, det var ett riktigt trevligt arrangemang förra året. För er som inte provat tidslopp kan jag verkligen rekommendera det.

I väntan på dessa lopp la jag i kväll in en anmälan till Sveriges största terränglopp, Lidingöloppet den 28 september. Jag är inte alls terrängtränad så nu har jag hela sommaren att slipa på formen inför Lidingö.
Det blir första gången för mig och det är en oerhört bra motivationsmotor och mål att sträva efter, det pirrar redan lite i magen när jag tänker på det.